Jag sitter i en paltkoma de luxe och njuter av dagen som varit. 

Efter en liten snapp nap imorse blev det en brunch/dopp. VI har efter alla år kommit på att det är överskattat att försöka få i sig frukost OCH dopp! 

 

Så vi hämtade momma, rullstolen och gåstolen (rollatorn) som i år skulle vara med när vi bestämt oss för att vara i granlo för första gången på... 7 år. Vi har därför haft make-up session här hemma, besök av Kusinerna och ätit lite snask på förmiddagen. 

 

Kalle Anka klockan tre är obligatoriskt!

Det var en bittersweet känsla i år... Sweet för att det är tradition och otroligt mysigt. Bittert av det anledningen att någon saknades! För tredje året i rad saknades den där någon som jag alltid suttit lutad mot i soffan under Kalle Anka, sedan barnsben. Senaste två åren har dock en annan axel funnits där att luta sig mot men i år var det jag själv som satt med en liten madam lutad mot mig.

 

That's the way it goes, from a shoulder to another... 

SÅ ja, jag saknar dig.. jularna är inte som förut men minnena värmer än!

Och ja.. jag saknar dig också..! Det vet du 

 

Men i alla fall

 

Julbord

Dopp

Julgran....

 

Mer kommer, nu är det paketöppning, Kellie springer som katten kring het gröt och jag förstår henne, jag kommer själv ihåg hur det var att vara 8 år!

 

Mamas julbord!! Paltkoma är förnamnet

 

Julgran... med julgodis, mer julgodis, och mest julgodis;)

 

Dopp i grytan! En gång per år räcker gott! ;)