Vem hade kunnat tro?
För ett år sedan att min lördagsmorgon skulle se ut såhär?
Tro mig när jag säger: "inte jag!"
Att vi skulle ha flyttat tillbaka till Uppsala igen, dessutom till en tre gånger så stor lägenhet som sist, och med nya jobb...
jag kan inte låta bli att skratta åt farten allt har tagit! Ändå sitter jag här och mår jättebra och känner mig lyckligast i världen!
Tackar gör jag också, mannen som får allt att kännas så lätt, hur tungt det än må vara! Tack mitt hjärta, för att du finns och är min!
Ansikte, on or off?
Min söta syster med familj är här på besök, och igårkväll låg vi inne på sängen och försökte få lite kontakt med min inneboende.
Plötsligt säger Kellie till mig, som gjort mig klar för sängen:
"jag tycker att du är finare utan smink"
Där kom den, världens sötaste kommentar, precis en sådan som man kan behöva när man känner sig som jordens valross!
så nu imorse när jag klev upp och tittade mig i spegeln vart jag som slagen i ansiktet av besvikelsen.. Nej fan jag är ingen törnrosa direkt... Hormonkvesorna och de grusiga ögonen gick inte att ta miste på! Inte hade heller mina tonårs ögonbrynsmisshandel växt till sig över natten... Poopers!
beviset?
Kommentarer
Trackback
